Månadsarkiv: juli 2025

Dag etthundrasjuttiotvå av trehundrasextiofem

Bor det en gubbe i en stubbe, som  drömmer om en nubbe, får han en nubbe nån gång, bryter han ut i sång! 

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasjuttioett av trehundrasextiofem

Vad gör de under jord, de rackarna, ingen vet vad rackare gör, kanske det ena eller kanske det andra, vi får leva med gåtan att vi bara vet vad de gör då de är betraktade.

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasjuttio av trehundrasextiofem

Ett hemligt kärleksmöte i skogens ljuva grönska, där stigen går fram, en fel fot eller ett cykelhjul, kan göra kärleken kort, men sol och värme i den våta daggen i det gömda riket, kan skapa ny kärlek och nytta, se … Fortsätt läsa

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasextionio av trehundrasextiofem

Där i skogens grönska, gömmer sig den ädla stenen, den gömmer också vättarna som vilar sommar, i dess sköna svalka, till hösten kommer de fram igen, gnuggar sömnen ur ögonen och hjälper oss människor till en bättre dag, tack du … Fortsätt läsa

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasextioåtta av trehundrasextiofem

Dit du inte önskas skall du inte gå, det är att slösa med själen, och det kräver munnens förklaring.

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasextiosju av trehundrasextiofem

Surskogen hindrar jättens framfart med långa steg, det blir korta steg och faran går att ränna ifrån. Men jätten ger sig aldrig, du får dras med han, om du sätter din fot på fel ställe, dyker han snart upp, söker … Fortsätt läsa

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasextiosex av trehundrasextiofem

I ljuset från Lukas ord vi ser, hur kvinnor bär Guds rike mer, de tjänar, följer, först får tro, när änglar sjunger om hoppets ro. Sök din Lukas som kvinnor såg, se dem som du ser dig själv.

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasextiofem av trehundrasextiofem

Vandringen genom livet, bland törnen och rosor, ges till alla, inget som behöver bedjas om, inget som behöver frågas efter,  ibland ger livet körsbär och rosor längs livets stig, stora fötter hjälper små fötter, när det behövs och snubblas, så … Fortsätt läsa

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Dag etthundrasextiofyra av trehundrasextiofem

Jag ligger still på lakan mjuka, drömmer doft och blomster sluka, klint och smörblom sveper in, i kuddens sus en sommarvind, en äng i hjärtat blommar fri, och täcket känns som poesi.

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar

Etthundrasextiotre av trehundrasextiofem

Visst trasslar det gärna, livet, men när det rullas upp, helt rent och fint, då är det skönt att hålla livet lite i handen och känna på det, mjukt fint och ljudlöst.

Publicerat i 365 Dagar | Lämna en kommentar