Dag tretton av trehundrasextiofem

När sorgens musik hörs mullra vid fronten, fram och åter

finns det inget som gör att vi krigets herre förlåter

den tomhet som finns inför våldets död ser vi snart

som ingenting på rensad tallrik inte ens en stackars kart

ge den ensamma soldaten ditt stöd så han strider klart

Det här inlägget postades i 365 Dagar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *