I vinden går de — trådar, tunna som tvivel, dragna från fjärran, från rötter och riv. De sträcks över tid, över fält utan namn, bär viskningar, brott, och försoningens skam.

I vinden går de — trådar, tunna som tvivel, dragna från fjärran, från rötter och riv. De sträcks över tid, över fält utan namn, bär viskningar, brott, och försoningens skam.