Dag åttiosex av trehundrasextiofem

Bakom rodret en vilja, varken dröm eller bön, blott en kurs ritad i salt, i vindens frusna lön. Mot horisonter där kartor tystnar och ljuset dör, drar fartyget sin tunga längtan, långt från vad som är och hör.

Det här inlägget postades i 365 Dagar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *