Dag nittiofem av trehundrasextiofem

Vid murens fot finns de  som inte klättrar mer,  de som fallit, ingen vet vilken  dömd blir, när dagen kommer, den som klättrat och försökt,  av hela sitt hjärta eller den som med lätta tagit sig över muren, och inte hjälpt den stackarn, inte firat ner sitt rep till den som behövde, det ingen vet. Dömd kanske också den blir som slagit sitt läger vid murens fot och inte försökt bara stannat, inget önskat inget trott, bara tärt på det som finns att få , utan möda.

Det här inlägget postades i 365 Dagar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *