Dag etthundranio av trehundrasextiofem

Postat den 1 juni, 2025 av Åke Berntsson

Örnen sveper sina vingar omkring sig och syns inte alls, förrädiskt, plötsligt slår den mot en turturduva i strandkanten, klorna tränger in, vad hade Duvan för nytta av att vara en fredssymbol, ingenting absolut ingenting. Alla tittar bort.

Det här inlägget postades i 365 Dagar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *