Dag femtiosju av trehundrasextiofem

Den gamle med käppen, blott en skugga han är, av de stora dar, men många att sörja och sakna han har, att tända ett ljus då solen går ner, är en stund han i dåtiden ser.

Det här inlägget postades i 365 Dagar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *