Åke Berntsson's Blog

Vårens sol kan ge liv till själen, om du ser den, en själ som fyller dagen med kraft och mod, en själ som inte låter dagarna gå utan liv och tanke.

Lyssna på världen utanför, döm inte, förkasta inte det oförstådda, låt det sjunka in i lugn och ro, låt tiden ha sin gång. Sanningen går aldrig först förbi ditt fönster.

Välkommen hem till er boplats, en kort tid här, sedan flyr ni igen, men vila nu efter en lång dags färd mot land.

Att binda sin båt för framtida färder, låter sig göras, om du har någon och om du har en tamp och en plats att låta den bida sin tid på, att vänta på dig, Inte alltid finns den kvar efter stormen då kanske den seglar fritt på öppet vatten, kanske i någon annan händer.

Han stod stadigt på jorden och visste endast sin värld, inte många världar och inte andras världar, han skötte sin värld utan att ljuga och utan att bedra, finns det några fötter på jorden idag, undras stilla.

Det går inget tåg mot himlen, inget tåg att följa med, till himlen får du gå till fots, med ömma fötter,  lyckan kommer alltid med ömma fötter.

Troll eller väsen, gullig eller ful, snäll eller elakt, när vi möts vet vi, om det inte är ulv i fårakläder, då vet vi inte.

Skogens öga lämnar inget osett, rör mig och jag stör dig, Vinden bär mitt budskap som ingen kan springa ifrån, inte i ro förrän allt är åter, låt vinden viska låt den susa, men lyss och rätta, skogens öga ger tröst till ledsen och ro till den ensamme, styr ditt steg i skogens riktning.

I markens kant, ligger en sten som ingen ann kan lyfta, många har försökt, men det går inte att titta under den, skulle någon lyckas finns där bara själens dolda gömma, och dit, väljs de som får komma in och aldrig många.

Blicken dröjer kvar, vill inte släppa taget om det underbart sköna, släpper blicken, kommer den inte åter, inte min kanske någon annans, ödet följer det förgängliga men dröjer i det bestående.

Snart porlar livets bäck och kastar sig mot det nya.

www.berntsson.eu