Dag etthundratrettiotvå av trehundrasextiofem

Lavendelns färg, är en viskning från en himmel, som glömt hur man skriker, den bär på doften av minnen som aldrig blev och drömmar som vissnar i tystnad.

Det här inlägget postades i 365 Dagar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *